På grund av våren är det rätt låg aktivitet på denna sida. Det är rätt mycket annat som skall hinnas med och spelandet har visst råkat sjunka i prioritet. Förhoppningsvis blir det snart ändring på det.
Har inte spelar några fler Äventyr! med barnen men väl brädspel. De tyckte båda om årets GothCon-inköp, nämligen Dungeon vilket är ett enkelt grottkrälspel från 8 år.
Hela inläggsserien går att läsa genom att följa etiketten ungdomar.
När spelet väl hade kommit ville han spela direkt. Vi kände på det lite mest så jag skulle få en känsla för var man skall lägga nivån.
Vi började med att skapa en rollfigur och därmed var dvärgkrigaren Dinorang född. Han var jättegammal – 33 år. Iklädd rustning, hjälm, stenyxa och kniv var han redo att ta sig an världen.
I den första sagan följde vi spelexemplet i boken. Ett par stråtrövare hade rånat en man på en guldring och Dinorang skulle få 25 guldmynt om han tog tillbaka den.
Sjuårigen som spelade Dinorang förstod inte riktigt reglerna eller hur det hängde ihop. Han ville bara slåss och levde sig in i det väl. Tror vi nästa gång skall spela lite mer strukturerat.
Men nu är vi igång.
Hela inläggsserien går att läsa genom att följa etiketten ungdomar.
Nu har böckerna äntligen levererats. Dumsnål som jag var beställde jag från den billigaste leverantören, vilket var AdLibris, men med en leveranstid på 5-15 dagar plus 1-2 extra dagar för B-post gjorde att det tog 16 dagar att få hem spelet.
Jag har bara precis börjat läsa i det men det ser lovande ut. Lätta regler såklart, det riktar ju sig till sjuåringar.
Kan samtidigt berätta lite motivet bakom detta försök. Detta är inte bara ett försök att föra hobbyn vidare till nästa generation utan även att barnet i fråga har en fantasibegränsande funktionsnedsättning. Jag tänkte göra ett försiktigt försök att spä på denna fantasi med det mest fantasieggande som finns. Utkomsten är väldigt oviss, och vid minsta misstanke att det är fel metod kommer försöket avbrytas men om det är framgångsrikt på något sätt, hur litet det än må vara, så kommer jag klassa detta som en succé.
Hela inläggsserien går att läsa genom att följa etiketten ungdomar.
En gång skrev jag ett inlägg om att Fria Ligan skulle göra ett rollspel på Peter Bergtings romantrilogi om Morwhayle. Detta var innan Spelledaren efter ett intrång gjorde en nystart och började på ny kula så det inlägget finns tyvärr inte kvar här.
I bokhandeln sorterades böckerna på hyllan för ungdomar i åldern 9-12. Informationen om rollspelet var då ganska knapphändig men jag gissade att rollspelet skulle rikta sig till någorlunda samma publik. Min första spontana reaktion var att det kan väl aldrig gå?! Ett rollspel? Idag? På svenska? För en så snäv ålderspublik? Men ju mer jag tänkte på det kom jag på vilken briljant idé det var. Vi som var i högstadieåldern när Äventyrsspel introducerade rollspelshobbyn på allvar i Sverige har nu vuxit upp. De flesta har, tror jag, slutat spela men en del av oss håller fortfarande på, och oavsett om man är aktiv eller ej får man något nostalgiskt i blicken när man hör namn som ”Drakar och Demoner” och ”Mutant”. Vi som vuxit upp har ibland börjat få egna barn, och vissa har nog barn i just denna ålder, och för att sprida denna fantastiska hobby vidare är ett nytt spel med moderna regler, speciellt framtagna för ålderskategorin, en alldeles utmärkt födelsedagspresent eller julklapp till de potentiella rollspelarna. Jag tror i alla fall att det vore bättre än att sätta en hyllmeter engelskspråkig Dungeons & Dragons i händerna på ungdomarna. Det skulle kunna ha en viss kontraproduktiv effekt.
Sen gick tiden, och de ideellt arbetande supermänniskorna i Fria Ligan la sin tid på andra produkter och Legenden om Morwhayle: Rollspelet har mig veterligen ännu inte sett dagens ljus.
Parallellt med detta såg jag att Daniel Lehto tillsammans med sin dotter gjort ett spel – Rollspelet Äventyr – avsett för just henne. I beskrivningen står det att det är ”en spännande spellek för två eller fler deltagare från 7 år”. Jag har själv en son som är just sju år och då jag gärna skulle se honom föra mitt rollspelande arv vidare har jag just köpt detta spel och tänker provspela det med honom.
Förhoppningsvis blir detta en serie inlägg, så fortsätt gärna följa etiketten ungdomar.
I väntan på GothCon kommer här ett gammalt Youtubeklipp från Stjärnornas krig-universat:
Bara en månad kvar nu..
Nu är det snart påsk, eller snart och snart – det är nästan två månader kvar, men programmet är ute och man kan drömma sig iväg.
Läs om årets GothCon på www.gothcon.se, och kom ihåg att ett GothCon alltid är ett gott Con.
Den 5-6 år gamla Spelföreningen Orchens klan finns inte mer. Vi startade en spelförening med ambitionen att sprida rollspelandet i vår närhet, kunna spela mer själva och att kunna engagera oss i GothCon på något vis. Det resulterade i att vi spelade lika lite eller kanske mindre än tidigare (inte pga föreningen dock) och tackade nej till ett erbjudande om reportage i lokalblaskan och engagerade oss inte i något pga tidsbrist. I praktiken hade vi bara föreningen för att kunna låta Sverok hosta vårt forum, och för det tvingades vi deklarera årligen och hålla på med administration.
Ovärt. Nu är domänen flyttad till privat regi och föreningen är avslutad. Tragiskt? Kanske. Skönt? Ja på sätt och vis.
Läs mer(?) på www.orch.se.
Under årets första spelmöte avhandlades ett spel från Fria Ligan som ännu är inofficiell och väldigt mycket hysch-hysch så jag kommer inte skriva så mycket om det.
Vad jag däremot ka skriva om är aftonens förlängning. Då såg jag The Hobbit i 3D/HFR. Det var länge länge sen jag läste boken så jag kan inte direkt säga hur bra filmen följde boken men den var bra. Fick en hög närvarandekänsla; stundtals kändes det nästan som en dokumentärfilm. Fast dvärgarna kändes inte riktigt som dvärgar. Kan inte riktigt sätta fingret på vad men de kändes mer som korta människor.
Men filmen var bra, klart sevärd så har du inte sett den – gör det! 3D och High Frame Rate kan jag rekommendera. Och det är bara ett knappt år kvar till del två.
Här kommer lite intressanta och av olika skäl läsvärda saker som jag samlat på mig från 2012-10-30:
Jag läste någonstans på nätet om en trevlig husregel någon förordade. Tyvärr minns jag inte var jag läste det, så ni får bara helt enkelt lita på mitt ord att det står nått om det där ute. Jag har här lånat den idén och vidareutvecklat den lite.
Spelledaren har ett antal polletter (tokens) som han delar ut till spelarna om dessa roar spelledaren på något sätt, exempelvis spelar ut en förmåga/power. Dessa polletter kan sedan växlas in mot +1 i ett valfritt tärningsslag. Exempel på att spela ut en förmåga är alltså att istället för att säga ”Jag kastar en fireball” säga ”Jag låter ett eldklot omfånga de usla hundarna” samtidigt som man med gester och mimik visar hur eldklotet kastas och de usla hundarna fattar eld.
Utvecklingen av regeln är att ha polletter med flera olika färger, och låta dessa betyda olika saker. Röda polletter kan användas för att ge +1 på ett anfallsslag, gula polletter ger +1 i skada och så vidare. Man kan även tänka sig en grön pollett som kan användas som ett action point. Detta sistnämnda är dock något man bör använda med återhållsamhet då det kan rubba spelbalansen lite.
Om man har flera färger med olika betydelser på polletterna kan man tänka sig att spelledaren antingen delar ut dessa med vilja, eller när någon skall få en pollett så drar spelledaren (eller spelaren) slumpmässigt för att se vad för färg/fördel han får.